Berra Magnusson

Okej.. Nu har ju det varit något jäkla skit med den här bloggen men jag har själv alltid kommit in på den. Men nu gör jag inte det längre och det retar gallfeber på mig. Så nu lämnar jag blogg.se och säger hej till devote.se

Jag är ,som antagligen alla som läser detta vet, Lisa Magnusson och jag är tjugoett år gammal. Ja, jag är gammal. Helst av allt skulle jag vara tolv år igen och vara ute med mina kompisar varje dag och cykla överallt dit jag skulle. Jag vill fortfarande fara till backen och åka snowboard med Martina.. Även om det är -19.6 grader ute och snöstorm.



Jag bor tillsammans med Fredrik och vi har en underbar dotter vid namn Josefin. Dagen efter att hon föddes började vi prata om vad hon skulle heta och båda tyckte att Ida skulle passat utmärkt till henne men eftersom Fredriks lillasyster heter Ida så sket det sig. Sedan tyckte vi båda att Josse passade och det är ju kul att ha ett smeknamn åt barnet. Tyvärr har jag svårt med att säga Josefin åt henne då hon, för mig, är en Josse.

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek 
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag 
Dag 05 – Vad är kärlek? 
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän 
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag? 
Dag 15 – Mina drömmar 
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne 
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta 
Dag 25 – En första 
Dag 26 – Mina rädslor 
Dag 27 – Min favoritplats 
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

I morse var vi på bvc för mätning och vägning och bruttan har blivit 63cm lång och väger 6150g. Vi berättade att jag är så nojjig över att Josse ska dö eller vara sjuk osv och hon sa att det är vanligt att mammor blir sån (det kunde jag ju förstå) men att det inte får gå överstyr.

Fredrik skämtade att jag kollar tempen så mycket att jag till och med gör det på honom då han sover.. Dock verkade det som att tanten inte riktigt förstod att det var ett skämt. Jag menar.. Jag har faktiskt bara kollat tempen på Josse 4-5 gånger sedan hon föddes.

Berättade även att Josse aldrig somnar av sig själv utan hon vill antingen ha tissen eller ett finger i munnen. Då blev det ett "oj.." från bm och hon sa att då Josse är 5-6 månader så ska vi ju börja med rutiner och att då lägga henne ner och låta henne somna av sig själv.

Bara för det så var jag tvungen att redan nu testa det. Så då klockan var nästan halv åtta så la jag henne i hennes säng och så la jag mig i våran säng och sjöng för att hon skulle höra mig. Efter tio minuter började hon skrika men jag gav mig fan på att hon skulle somna själv.

tjugo-trettio minuter senare så sov hon. Jag lyckades! Dock har jag dåligt samvete över att hon fått somna skrikandes. Men jag hoppas att det är för hennes eget bästa. Skönt var det då för mig.

Vi ska även börja med ersättning nu. Ska fortsätta amma men efter varje amning så ska hon få lite ersättning. Vet inte om det är att bm tyckte att hon gått upp i vikt för lite sedan sist eller om det är för att vi berättade att Josse vaknar flera gånger om nätterna.

Vårat lilla håriga charmtroll

Annars då.. Träningen har gått skit. Har inte tränat på mer än en vecka och godissuget har kommit tillbaka. Det som gick så jäkla bra att hålla sig borta från skiten förra veckan. Nu är jag så sjukt sugen på något att jag klättrar på väggarna. Antar att det är tur att Fredrik är borta hela kvällen så jag inte kan fara någonstans.

Jo.. just det ja. Josse har börjat slänga sig runt nacken på en och goas (jag tror det är det hon gör) och så höll hon på och "smaka" på min panna. Det rann dregel in i mitt öga, haha. Snart kanske hon börjar pussas :)

Eftersom jag vet att mamma läser min blogg så slänger jag upp denna bild på våran skönhet. Hade tänkt lägga upp flera stycken men det går så förbannat segt så jag skiter i det.

Dethär är Josses otroligt söta ful-min. Det blev en väldigt dålig bild men hon vifftar och rör sig så förbannat så ingen annan bild blev bra.. hon ser ut som en gubbe som tagit ut löständerna då hon gör denna min. Man kan inte göra annat än skratta åt henne.. Söthjärtat.

Snubblade in på en blogg.. Den handlar om ett litet barn som snart dör av cancer. Varför, åh gud VARFÖR, var jag tvungen att gå in på den och läsa..

Inte nog med att jag är bombsäker på att Josse kommer att dö i sömnen eller att hon har någon hemsk sjukdom eller åkomma.. Nej, nu tror jag att hon kommer få någon obotlig cancerjävel.

Jag är så äckligt jävla rädd att Josse en dag kommer vara borta.. Att jag aldrig mer kommer få se hennes otroligt söta leende eller hennes vackra, oskyldiga, ögon.

Jaja.. Det jag skulle komma fram till..

Jag kan verkligen inte förstå varför ett litet barn ska drabbas av något ont. Varför ett oskydigt litet knyte ska lida. Speciellt då man vet massa äckliga människor, som inte förtjänar något gott i livet, mår hur bra som helst. Hur kan livet vara så orättvist.

Och föräldrarna och familjen.. Hur hjälplösa de ska känna sig.. Fyfan jag får ont i magen och en stor klump i halsen. Jag hoppas att jag aldrig ska behöva gå igenom någon sån skit.

http://moahenriksson.blogg.se/

Så jävla mycket som snurrar i min skalle nu.. Inte bara min egen skit utan allt som händer runt omkring mig. Står inte ut med mig själv längre så jag förväntar mig inte heller att någon annan ska göra det. Skulle vara skönt om jag hade kunnat gräva ner mig någonstans, ett tag, och bara samla ihop mig och mina tankar.

Annars så har Josse börjat låta väldigt mycket och VÄLDIGT högt. Samtidigt som hon drar in luft så låter hon.. Vädigt underhållande. Och för någon dag sedan låg hon och skrattade för sig själv.. Jag undrar vad det var som var så otroligt roligt. Ikväll ska jag föra över en hel drös med bilder från kameran så det kanske kommer upp någon bild någon gång snart :)

Igår var andra träningen för mig. Gick lite lättare att ta sig runt mitt lilla motionsspår. Då jag kom hem hade Fredrik gjort iordning några övningar jag skulle göra och kan ju säga att det var ett rent helvete. Benen skakade överdrivet mycket och jag dog en smula. Eftersom jag just stigit upp efter att ha legat och myst med Josse i mer än en timme så har jag inte ännu känt någon träningsverk.. men antar att den snart kommer.

För övrigt så är Josse så sjukt jävla rolig numera. Visst, hon tjorvar som fan på kvällen då hon blir för trött, hon vaknar kring tolv och vill äta och vaknar sen skittidigt på morgonen.. Men hon är så glad hela tiden och gör så fula saker. Hon är ett litet flummo :)

Igår så krävde jag att Fredrik skulle ta morgonen med henne eftersom att jag tagit alla sedan Josse kom till världen. Den sovmorgonen var guld värd!

Men så igårkväll då jag skulle gå och lägga mig så har han mage och be mig att inte väcka honom före nio för att vill ha sig en sovmorgon... Hallå, vi har en liten bebis i huset som vaknar mellan fem och sju på morgonen. Att få vakna klockan nio i tre, nästan fyra, månader är en jävla sovmorgon. Inte mitt fel att han väljer att vara vaken till sent på natten.

Så idag är det jag som väcker honom klockan nio! :)

Igår skrev fick jag ett stort sug att börja träna och skrev ett meddelande till Fredrik för att informera honom att jag skulle ut och springa på kvällen. Dock började det regna igår och suget frörsvann ganska snabbt.. För vem vill egentligen vistas ute då de regnar, man kan ju smälta bort.

Men eftersom jag redan hade sagt å Fredrik att jag skulle ut så kände jag att det inte fanns någon återvändo. Så efter idol så klädde jag mig för en springtur i regnet och jag är så sjuk glad att jag pallrade mig ut.

Det var riktigt kämpigt och efter trehundra meter så var jag så jävla slut. Mjölksyra i benen och känslan av att inte komma framåt var stark men jag krigade mig igenom skiten. Jag var så oroligt nöjd över min prestation då jag kom hem.

Men sedan hände något då jag ställde mig i duschen.. Dendär bra känslan försvann oc helt plötsligt kände jag att jag hade kunnat göra så mycket bättre om jag hade kämpat lite mer.

Tack och lov så berömde Fredrik mig och sa att han var stolt över mig och att jag varit duktig.. Måste ju faktiskt inse att jag inte har någon kondition längre och magmusklerna är inte vad de varit. Men jag kommer att komma iform. jag ska bli av med det där äckliga fettet jag samlat på mig i över ett år nu och sedan börja fixa mig så man ser behaglig ut.


Nu jävlar ska jag bli snygg

Jahapp. Då hade jag fått en uppmaning från Frida att skriva sju sanningar, om mig, som mina läsare antagligen inte vet om. så.. Here it goes.

1. Jag hatar (och då menar jag verkligen HATAR) hösten. Jag blir deprimerad, hela min hud torkar sönder och jag lider rätt och slätt genom hela hösten och ända fram till snowboardsäsongen börjar.

2. Jag blir lätt beroende av saker.. och människor.

3. Jag ogillar att vara rastlös men jag känner nästan aldrig något sug att göra något. det räcker med att sitta hemma och se tv med någon.

4. Jag har somnat under en buske utanför kommunhuset då jag hade fått i mig liiiite för mycket alkohol.

5. Jag tål inte att komma i prio två. Om någon ska ha mig i sitt liv så ska jag känna mig som prio ett.. åtminstone nästan hela tiden.

6. Fredrik är den första jag varit tillsammans med som är äldre än mig.

7. Josefin räddade mest troligt mitt liv..


Åh fyfan.. Det var inte lätt det här. Och det tråkiga är att det typ bara är trista saker i listan. Nå nu blir det att försöka göra lite nytta eller leka lite med Josse.

Jag har, tills idag, tyckt att alla mammor varit sååå töntiga som sagt att det varit så hemskt då sin bebis fått sina första sprutor. Det har som varit "in, få två små sprutor, lite gråt och sen är det bra"-tankar i min skalle.. Ända tills idag.

Idag har Josse fått sina första sprutor och så hon grät!! Det gjorde ont i hela mig och jag var inte långt ifrån att springa ut med Josse under armen och aldrig någonsin gå dit igen, redan efter första sprutan. Efter andra sprutan övervägde jag, i min skalle, om jag skulle klappa ner bvc-tanten som gjorde illa vår söta lilla dotter.

Annars så fick vi ju reda på längd och vikt.. Lill-bruttan väger 5800g och är 62cm lång. Hon har blivit så stor våran lilltjej.


Och äntligen har min syster kommit hit från England.. Även om det bara är för en stund. Gasade till Skellefteå på fredagen för att träffa min syster och min moster + kusin som också skulle dit. Hade en otroligt mysig lördag uppe på ett berg och grillade och sedan på kvällen for jag och min kusin och drog varvet i byn i någon timme.

På söndagen så for vi till Boden och hälsade på äldska syster innan vi kom hem till Kalix. Och eftersom jag är den enda som har körkort så var det givet att jag blev den bakom ratten. Så nu har jag kört fram och tillbaka till skellefteå två gånger på två veckor och jag är spyjävlaless att köra bil. Imorgon ska vi till Övertorneå för att hälsa på farmor och farfar men efter det ska jag fan inte köra bil på riktigt länge. I alla fall inte långa sträckor :)

nä..Om man skulle gå och titta vad syster och de andra sysslar med.

Jag är i Skellefteå för tillfället och myser med mämi. Dock är hon på jobbet hela dagarna så själva dagarna går riktigt förbannat långsamt. Sen kommer hon hem, vi äter middag, hon fixar och donar i köket och helt plötsligt är det dags för henne att gå och lägga sig. Vi har fått lite kvalitetstid under veckan men jag bestämde mig för att stanna under helgen i får en hel-dag på lördag och sedan far vi till Boden på söndag och hälsar på äldsta syster.

Nu har jag äntligen fått över mobilbilderna till datorn så nu ska vi se hur det går för datorn att ladda upp bilder till bloggen.. Det här blir spännande.